En härlig tur in i djungeln för en liten släktträff, det var så varmt och fuktigt och halt att gå på alla trädrötter som var ovan jord. Häftigt med att gå tyst och lugnt och höra alla ljud som man undrar var dom kom ifrån, fantastiskt mäktigt. Dom som går långa djungelturer måste vara otroligt tränade för att ta sig fram i denna fuktdrypande varma natur, men vilken känsla det var bara den sträckan vi gick.
Semenggoh wildlife center var det jag besökte. Dom tar hand om skadade och föräldralösa Orangutanger och rehabliterar dom och släpper sedan ut dom på olika platser på Borneo. Här lever dom fritt i ett stort naturligt reservat, ända skillnaden är att dom är under observation. Det är inte säkert att man får se några Orangutanger alls, det beror på tillgången på frukter, vi fick tur och fick se bra många. Den största honan var enorm, hon väger 160 kg henne skulle man inte vilja vara ensam med. Fantastiskt att se dom i verkligheten så man får en uppfattning om hur stora och charmiga dom är. Det fantastiska är att dom bygger bon i trädtopparna, men bor bara en natt innan dom flyttar till nästa trädtopp, det har att göra med andra vilda djur typ ormar som gärna kommer dit. Bifogar några bilder på tjocka släkten, ni får väl lista ut vem som är vem haha.
