Nu är gubben trött och sliten efter en hård dag på muren.
Idag var enda dagen som passade att ta klättringsturen upp på Kinesiska muren. Vi startade från vårt hostel 7,30 för en bilresa på ca 2,5 tim, det var en fantastisk bilresa, bara vi fått lämna Beijing. Vi åkte förbi brobyggen som inte går att beskriva riktigt hur det gick till, det var så primitivt sätt att arbeta på men det fanns mycket folk. Vi åkte förbi stora fruktodlingar och områden som var fulla av bikupor, folk stod utefter vägarna och sålde sina produkter. Byarna vi åkte igenom var bara en gata och där var det morgonmarknad med försäljning av grönsaker frukter kläder etc. Mitt i allt detta stod slaktaren och styckade upp kött och levererade i påse.
Till slut kom vi till vårt mål där vi skulle börja vår klättring upp på muren, bara klättringen upp, för att komma till muren var en brant stig med en rejäl lutning och ca 300 m upp. När alla väl var uppe så kändes det skönt att värsta biten var gjord, trodde vi. Väl uppe på muren så var det brant stigning och stora steg eller jämn mark men med en enorm sluttning uppåt.
Men det var en fantastisk känsla att stå där på en mur som bara var 3-4 m bred, och från Ming dynastin. Det bästa var att det bara var vår lilla grupp som klättrade. Kommer ihåg tidigare besök på muren, den var mycket bredare och inte i så kuperad terräng som denna. Tyvärr så var inte vädret till sin fördel när det gällde att se långt och hur muren gick, det var molnigt och mer blev det för sedan kom regnet. Men om solen skulle skina så tror jag inte att jag orkat så långt upp. Det var en fantastisk känsla att se utöver detta underverk. Vi samlades sedan vid ett av tornen och fick en historielektion om detta underverk av vår kinesiska guide. Efter det så klättrade vi ner till en behövlig lunch med 8 rätter och det smakade fantastiskt. Väl hemkommen så var man helt slut, tog en öl och duschade.
Var nära att somna i duschen. En fantastisk tur och det slitsammaste jag gjort på dom senaste 25 åren, men skulle nog göra om det.
