Fredag

Dagen började med att vi blev hämtade med Tuc Tuc för att åka och köpa virke till taket, därefter till en firma med betong mm. Då kan arbetat snart börja med vissa delar, taket kan inte påbörjar förän man kollat med stjärnor och månens läge för att allt ska bli bra. Gammal tradition som inte kan brytas. Blev en tur till supermarket och fylla upp bilen med mat igen, men innan vi åkte till familjer så stannade vi till på ett sköldpaddsreservat och fick veta mer om sköldpaddans liv. Vi ska en kväll åka tillbaka och släppa ut några i havet, då är dom 2 dgr gamla. En lunch hann vi med idag innan vi ska till några familjer.Vi åkte till familjen med sonen som blev handikappad och där vi installerade vatten. Det var glädjande att se pojken igen,han har blivit av med sonden och blivit mycket rörligare och mer kontaktbar. Mamman var orolig då man sagt att han inte får ramla för att då kan han skada pacemakern, men Ulla informerade henne om att så inte är fallet, han ska röra på sig så mycket som möjligt. Vi ska fixa lite material så han kan träna rörligheten i fingrarna samt träna motoriken. Vi fixar även en fläkt så han får det behagligare dom stunder han måste vila i sängen. Dottern som nu är 18 år nu såg mycket gladare och piggare nu när hon kan gå i skolan varje dag. Vi lät henne titta bland kläderna som vi har i bilen och hon sken som en sol då hon fick välja precis vad som helst, även till pojken och mormmor fanns det en del som passade, glädjen var fantastiskt. Som extra överraskning till dottern överlämnade vi ett presentort till henne som bara hon får använda på ett varuhus i Aluthgama, glädjen för detta var fantastiskt hon släppte inte det på hela tiden, hon har aldrig fått något tidigare.Nu har vi kontakt med en ny handikappad pojke som behöver en del hjälp med att komma till rätt läkare för en riktig diagnos.Han bor på ett internat i Colombo för handikappade elever. Vi planerar att ta med hans familj och åka till Colombo och konsultera en läkare så vi kan få besked om hans status, pojken är 14 år. Vi tar beslut efter detta möte med läkaren. Här har handikappade inte mycket stöd i samhället, dom flesta gömmer undan dom. Vi avslutade turen med besök på barnhemmet med resten av kläderna, vi samlade tjejerna för att kolla vilka som var vilka på kort som Ulla och jag tog på dem 3 år tidigare , mycket skratt blev det från tjejerna när bilderna vandrade runt. Det blev också modevisning av kläder som används vid speciella tillfällen som Monika och Mats fixat. Det var ett mysigt återseende. Hem och slänga sig i polen och svabba av resdammet innan vi blev hämtade för middag hemma hos Vinodh med familj. Lite paket överlämnades till dem,pussel och memory samt ett par gosedjur till lilla Vindy Choklad till frun och en Nikon systemkamera till Vinodh (min gamla som bara låg till ingen nytta). Blev sedan överraskade av att Vinodhs mor och far dök upp, en mycket trevlig kväll.