Klockan 06.00 kom vår Jeep som ska ta oss med på Safari i Hurululu ekopark. Det blev en hel del körning på små vägar där vi spanade efter elefanter, Men bara många fåglar och deras underbara sång, men rätt som det var träffade vi på en familj som vi kom rätt nära, man blir lika fascinerad varje gång man stöter på elefanter. Vi fortsatte vår spaning efter fler flockar. Vi tog en paus i allt skumpande i bilen och gick upp på ett berg där vi fick en fantastisk utsikt över denna magnifika natur. Vi återtog vår spaning igen med all fågelsång i luften, fina Påfåglar, örnar och falkar såg vi en hel del av. Då helt plötsligt så är vi mitt i en stor flock, det var häftigt. Vi fick verkligen studera dom riktigt nära, en härlig känsla. Efter det blev det en riktigt sen frukost och därefter vila ett par timmar innan nästa äventyr.Klockan 14.00 var det dags att ta oss vidare till den enorma klippan Sigiriya med sina 2000 trappsteg upp, jag var riktigt nervös om jag skulle klara denna strapats. När vi skulle åka iväg med vår Jeep fick vi höra att 5 personer till skulle med, det var Vinodhs släktingar, så vi trängde ihop oss 11 personer i Jeepen, det var en upplevelse. Dom har aldrig träffat utlänningar på detta sättet , dom var jätteglada att vi ville ta dom med, men mest glada var Ulla och jag som fick äran att dela detta med dom, det var en underbar stämning och kärlek i detta härliga gäng. Klippan är resterna av en mammaplugg från en sedan länge slocknad och eroderad vulkan. Berget reser sig 380 meter och är tvärbrant på alla sidor. Bergets grottor användes som ett munkkloster från omkring 200 talet före kristus. Palatset och dess trädgårdar uppfördes av Kasyapa 477-495 efter kristus. Nu finns bara rester kvar av detta magnifika byggnadsverk. Det var så lätt att gå upp dit med dessa vänner som bjöd på många skratt och samtal och lilla Vindy och hennes 3 åriga kompis var fantastiskt duktiga i denna strapats, vi var på toppen inom en timme och mina ben var som vanligt, jag var riktigt förvånad så det kändes skönt. Väl på toppen så var det fantastiks att se dessa rester och fantisera om hur det varit,och denna fantastiska utsikt. Sen kom den tuffa vandringen ner, mycket skratt på vägen hem. Vi kom lagom hem till en väntande middag med några vänner innan det blev läggdags.
